Att må bra

Det är helt normalt att känna stress och oro kring din transplantation, både före och efter operationen. Här är några strategier för att hantera dessa känslor.

Det finns mycket hjälp att få när du behöver stöd.

Psykologer och kuratorer finns på många sjukhus erbjuder psykologisk support till transplantationspatienter. Att prata med en professionell kan hjälpa dig att bearbeta dina känslor och hitta strategier för att hantera dem.

Det finns stödgrupper för personer som har genomgått transplantationer där du kan träffa andra i samma situation och dela erfarenheter. Dessa finns inte överallt, men vissa sjukhus erbjuder denna typ av träffar.

På Facebook finns olika grupper för personer som väntar på organ eller är transplanterade. Du kan också söka dig till Jontefonden eller Njurförbundet som arbetar med bland annat läger för transplanterade barn och ungdomar.

Här är länkar till några Facebookgrupper du kan gå med i.

Vi som väntar på organ eller har fått nya organ

Njurpaj – att leva med njurfel

Riksförbundet Cystisk Fibros grupp

Grupp för leversjuka och levertransplanterade

Vi hjärt-lungtransplanterade

Det är helt normalt att känna sig ledsen och att känna sorg, både inför och efter en transplantation. Du går igenom en stor förändring i ditt liv, och det kan ta tid att anpassa sig. Det är viktigt att ge dig själv tillåtelse att känna alla känslor som dyker upp, både positiva och negativa. Om du känner att sorgen eller ledsamheten inte avtar eller om den påverkar din vardag är det viktigt att prata med en psykolog eller kurator. 

Kom ihåg att din läkare finns där för att hjälpa dig, det är viktigt att vara ärlig om hur du mår. Informera din läkare om du upplever fysiska symptom, biverkningar från mediciner eller känslomässiga problem. De kan justera din behandling eller rekommendera ytterligare stöd om det behövs. 

Det är viktigt att ha mål att arbeta mot, men de måste vara realistiska och uppnåeliga. Sätt små, stegvisa mål som du kan nå en i taget. Det kan vara allt från att gå en kort promenad varje dag till att delta i en social aktivitet. Att nå dina mål kommer att ge dig en känsla av framsteg och öka ditt självförtroende. Var snäll mot dig själv och ta livet i din egen takt. 

Bakslag är en naturlig del av återhämtningsprocessen. Försök att inte bli avskräckt om du stöter på ett bakslag. Prata med ditt vårdteam för att förstå vad som hände och hur du kan hantera det. 

Att må bra efter en transplantation handlar om att ta hand om hela dig – både kropp och själ. Genom att använda dessa strategier och söka stöd när du behöver det kan du skapa en stark grund för din återhämtning och ditt framtida välbefinnande. Kom ihåg – du är inte ensam i denna resa och det finns många resurser och människor redo att hjälpa dig.

Många funderar på döden och livet och vad som skulle hända om det inte skulle gå bra vid en transplantation eller om du inte hinner få ett nytt organ innan du bli för sjuk. Det är normalt och du är inte ensam. De flesta människor känner någon slags ängslighet inför sin egen dödlighet, men det blir ännu mer påtagligt när man väntar på organ eller lever som transplanterad. De flesta blir transplanterade i tid, och de flesta som transplanteras lever långa liv, men det finns människor som det inte går lika bra för. Om du oroar dig mycket kan det hjälpa att få träffa någon att prata med. Din läkare kan hjälpa dig komma i kontakt med en kurator eller psykolog så att du får bearbeta dessa känslor. Det kan också vara värdefullt att komma i kontakt med någon som gått igenom  samma resa som dig, väntar på organ eller är transplanterad. Det kan kännas fint att dela erfarenheter med någon som förstår dig. 

Om du kan vara öppen med dina tankar med dina vänner eller föräldrar kan det hjälpa dig att känna dig mindre ensam. Även om de inte helt förstår vad du går igenom och hur du känner kan de stötta dig längs vägen. Du ska inte behöva vara ensam i dessa tankar. 

Om oro över döden tar över stora delar av ditt liv och påverkar din vardag finns det hjälp att få. Om du exempelvis har svårt att äta, sova eller koncentrera dig på vardagliga saker behöver du prata med din läkare. Det finns resurser som kan hjälpa dig.