Kroppens organ och deras funktioner

Hjärtat är en muskel som pumpar blod genom kroppen. Det skickar syrerikt blod till alla organ och vävnader och tar tillbaka syrefattigt blod till lungorna för att få nytt syre. Hjärtat har fyra kammare: två förmak och två kammare, och det slår ungefär 60-100 gånger per minut hos en frisk person.

När hjärtat inte fungerar som det ska kallas det hjärtsvikt. Det betyder att hjärtat inte kan pumpa blodet så bra som det borde. Det kan göra att kroppen inte får tillräckligt med syre och näring. Symtom kan vara att man blir trött, har svårt att andas och får svullna ben.

En hjärttransplantation kan behövas om andra behandlingar inte hjälper och hjärtat är mycket svagt. Detta sker när hjärtat, trots medicinering och andra behandlingar inte kan pumpa tillräckligt med blod för att stödja kroppen. I väntan på en hjärttransplantation kan du behöva en hjärtpump.

Levern är ett viktigt organ som hjälper till att rena blodet, producera galla (som bryter ner fett), lagra energi i form av glykogen och skapa viktiga proteiner för blodkoagulering.

När levern inte fungerar som den ska kallas det leversvikt. Det betyder att levern inte kan göra sina viktiga jobb. Detta kan leda till att huden och ögonen blir gula (gulsot), att man blir svullen och att man får lättare att blöda.

En levertransplantation kan behövas när levern är så skadad att den inte kan återhämta sig eller fungera, och ingen annan behandling hjälper.

Lungorna tar in syre från luften och släpper ut koldioxid från blodet. De är en del av andningssystemet och hjälper till att hålla kroppen syresatt.

När lungorna inte fungerar som de ska, kan kroppen inte få tillräckligt med syre eller göra sig av med koldioxid. Detta kan göra att man blir andfådd, trött och att syrenivåerna i blodet blir låga.

En lungtransplantation kan behövas när lungorna är så skadade att de inte längre kan stödja kroppen, trots andra behandlingar.

Njurarna filtrerar blodet för att ta bort avfall och överflödigt vätska, vilket blir till urin. De balanserar också viktiga ämnen i blodet och hjälper till att kontrollera blodtrycket.

När njurarna inte fungerar som de ska kallas det njursvikt. Det betyder att njurarna inte kan rena blodet tillräckligt bra. Detta kan leda till att avfall och vätska byggs upp i kroppen, vilket kan orsaka svullnad, högt blodtryck och trötthet.

En njurtransplantation kan behövas när njurarna nästan inte alls kan fungera längre. Då behövs njurersättande behandling i form av transplantation eller dialys. Transplantation är den bästa behandlingsformen.

Bukspottkörteln producerar enzymer som hjälper till att bryta ner mat i tarmen och hormoner som insulin som reglerar blodsockernivåerna.

När bukspottkörteln inte fungerar som den ska kan den inte producera tillräckligt med enzymer eller insulin. Detta kan leda till matsmältningsproblem och diabetes, vilket innebär att blodsockernivåerna inte kan kontrolleras.

En bukspottkörteltransplantation kan bli nödvändig för personer med svår diabetes typ 1 eller andra allvarliga tillstånd som inte kan kontrolleras med mediciner. För många är det vanligt att njurarna tagit skada av att man har diabetes och då är det möjligt att transplantera både bukspottkörtel och njure samtidigt.

Tarmarna bryter ner mat, absorberar näringsämnen och vätskor samt eliminerar avfall. Tunntarmen absorberar mest näringsämnen medan tjocktarmen absorberar vatten och formar avföring.

När tarmarna inte fungerar som de ska kan det leda till näringsbrist, vätskeobalans och problem med avföringen, vilket kan orsaka allvarliga hälsoproblem.

En tarmtransplantation kan vara nödvändig för personer med svår tarmsvikt, ofta på grund av kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar eller andra allvarliga tillstånd som inte kan hanteras med andra behandlingar. Beroende på vilken typ av sjukdom man har kan olika delar av matspjälkningssystemet behöva transplanteras.