Från barn- till vuxenmottagning

Det kan vara bra att ha en dialog med både din läkare och dina föräldrar flera år innan du blir myndig för att förbereda er på bästa sätt. Många vårdnadshavare upplever att dom är mer nervösa än vad den unga är, och för att undvika stress eller konflikt är det viktigt att prata om övergången och visa att du vill ta ansvar tidigt. Försök att gradvis ta mer och mer ansvar över din sjukdom och din behandling, lär dig din sjukdomshistoria och se till att ta mediciner självständigt. Genom att visa ansvar kommer både du och vuxna i din närhet känna sig tryggare.

Fråga läkaren om hur mottagningarna skiljer sig åt och om det är något särskilt du ska tänka på. När du börjar närma dig övergången kan du också be om att få göra besök på mottagningen och träffa din nya läkare och resten av vårdteamet.

Om du vill kan du fortfarande ta med en vårdnadshavare på dina besök. Det kan kännas tryggt att ta med dom till en början för att få stöd. Det kan också underlätta att ta med någon som hjälper dig att anteckna viktiga saker.

Även om de följer med på läkarbesök kan det kännas tryggt för dem att du pratar med dem om hur du mår och känner. Ibland har vårdnadshavaren, din mamma eller pappa kanske svårare att släppa kontrollen än du har. Försök vara transparent, det kommer underlätta övergången för både dig och dina vårdnadshavare.

Låt de vuxna i din närhet läsa texten nedan och arbeta tillsammans för att det ska bli så smidigt som möjligt.

Om ditt barn blev sjuk som väldigt liten och kanske till och med transplanterades som barn är det viktigt att berätta och dela med sig om allt för ungdomen, särskilt om de själva inte har egna minnen. Att vara medveten om vad som hände och hur sjuk man en gång var kan bidra till att ta sin hälsa på allvar, även långt senare när måendet är stabilt. Det är viktigt för den unga att tidigt vara medveten om dessa aspekter, inte bara för att förstå vikten av att följa läkarnas rekommendationer utan det är också viktigt om din ungdom behöver söka vård hos en annan vårdgivare. Då kan de själva berätta om sin sjukdomshistoria, vilket kan vara värdefullt för vården att ta del av när de beslutar om behandling.

Försök inkludera ditt barn i läkarbesöken tidigt. Försök att förbereda er tillsammans på vilka frågor ni vill ställa och låt ditt barn ställa frågor själv under besöken så tidigt som möjligt. Undvik att hamna i en situation där du som vårdnadshavare har ett samtal med läkaren utan att inkludera ditt barn i samtalet.

Förbered både dig och ditt barn gradvis på att ansvaret kommer förflyttas från dig till ditt barn. Även om du kan känna nervositet är det viktigt att inte lägga över dessa känslor på ditt barn. Många ungdomar blir nervösa av att föräldrarna visar sin egen nervositet. Försök utstråla trygghet och peppa din ungdom.

Försök att inte skälla eller gnälla på ditt barn. Hitta sätt att motivera din ungdom att själv ta ansvar över att exempelvis ta sina läkemedel själv utan att du påminner, och uppmärksamma när detta går bra. Undvik att hamna i en ond spiral där ni bråkar om mediciner eller andra saker.

I takt med att ditt barn växer upp kommer han eller hon vilja utforska saker precis som andra ungdomar. Det kan handla om att stanna ute sent, dricka alkohol eller inleda relationer. Visa att du alltid finns där och att du inte dömer. Genom att visa stöd och förståelse kommer din ungdom också lita på dig och känna att de kan berätta saker för dig. Försök bygga en ömsesidig respekt.

Det går att fortsätta bry sig och vilja sin ungdom väl, även efter att de är myndiga. Lita på att de klarar av att ta hand om sig själva och sin uppföljning, erbjud ditt stöd men acceptera också när din ungdom själv vill slå sig fri. Att vilja ta eget ansvar är helt normalt och en del av att växa upp.